Målningarna är bokens själ

Boken om Stenkullaberget handlar om mycket mera än bara texten och berättelsen. Det som får berget och människorna som bott runt det att vakna till liv är förstås målningarna! De är inte bara vackra och bär berättelsen vidare, de utgör också bokens själ. Det är bilderna som ger läsaren första intrycket av boken och fångar hens uppmärksamhet.

Det ligger otroligt mycket arbete bakom bilderna. Förutom att bilderna ser bra ut, är de också mycket verklighetstrogna. Och det på många plan. För det första ser de nästan ut som fotografier, närmare än så här kommer man inte forntiden. Dessutom bygger målningarna på verkliga arkeologiska fynd och forskningsresultat om Stenkullabergets omgivning. Så det finns många fina och sanningsenliga detaljer i bilderna.

Vi har med Tom sprungit runt Stenkullaberget och tagit fotografier från alla möjliga synvinklar. Det är inte lätt att få bra beskrivande fotografier, för det finns så mycket hus, vägar och träd i vägen. Det gäller för konstnären att stänga bort allt det överflödiga och forma omgivningen för att få den att se ut som den gjort under olika tidsåldrar. Då måste man veta ungefär hurudant klimatet har varit och hurudan växtlighet här har funnits. Därtill har havsnivån skiftat under årens lopp. På stenåldern låg Stenkullaberget vid en havsstrand och nu för tiden rinner det bara en smal å förbi berget. Så det gäller också att ta naturhistoriska skeenden noggrannt i beaktande.

Det jag vill ha sagt här är alltså att bokens målningar inte är påhittade idéer om forntiden, utan bygger på resultat från dagens arkeologiska forskning. Men det kan jag inte neka, att målningarna är fantastiskt vackra!

Andreas Koivisto
Pilspets av flinta hittad vid Stenkullabergets fot. Målning Tom Björklund.
Stenkullan kallion juurelta löytynyt piinuolenkärki. Maalaus Tom Björklund.

Andreas och hans dotter på Stenkullaberget. Foto Riina Koivisto.
Andreas ja hänen tyttärensä Stenkullan kalliolla. Kuva Riina Koivisto.

--
KIRJAN SIELU ON MAALAUKSISSA

Ikikallio on paljon enemmän kuin pelkkä teksti ja kertomus. Mikä saa kallion ja ihmiset sen ympärillä heräämään kunnolla henkiin on tietenkin maalaukset! Ne eivät ole ainoastaan kauniita ja vie tarinaa eteenpäin, ne ovat kirjan sielu. Juuri kuvat antavat lukijalle ensimmäisen kosketuksen kirjaan ja herättävät lukijan kiinnostuksen.

Kuvien takana on käsittämättömän paljon työtä. Sen lisäksi, että ne näyttävät hyviltä, ne ovat myös hyvin totuudenmukaisia. Monella tasolla. Ensinnäkin maalaukset näyttävät miltei valokuvilta, tätä lähemmäksi muinaisuutta on vaikea päästä. Lisäksi maalaukset perustuvat oikeisiin Stenkullan kallion ympäristössä tehtyihin arkeologisiin löytöihin ja tutkimustietoihin. Kuvista löytyy siis monia hienoja ja todellisia yksityiskohtia.

Olemme Tomin kanssa juosseet ympäri Stenkullan kalliota ja ottaneet siitä kuvia kaikista eri kuvakulmista. Ei ole helppoa saada hyviä kuvaavia valokuvia, sillä kallion edessä on niin paljon taloja, teitä ja puita. Taiteilijan on suljettava pois kaikki ylimääräinen ja muovattava ympäristöstä sen näköinen kuin se oli eri ajanjaksoina. Silloin on myös tiedettävä minkälainen ilmasto on ollut tai minkälainen kasvillisuus paikalla on aiemmin ollut. Sen lisäksi meren pinta on vaihdellut vuosien saatossa. Kivikaudella Stenkullan kallio sijaitsi merenrannalla ja nykyään sen ohi virtaa vain pieni joki. Kuvissa täytyy siis huomioida myös luonnonhistorialliset tapahtumat.

Mitä haluan tässä saada sanotuksi on, että kirjan maalaukset eivät perustu keksittyihin ajatuksiin menneisyydestä, vaan rakentuvat nykypäivän arkeologisen tutkimustiedon ympärille. Mutta sitä en voi kieltää, että kuvat ovat uskomattoman kauniita!

Andreas Koivisto

Kommentit

Suositut tekstit